Riktiga vänner

Ytliga människor älskar dig för ditt yttre och dömer dig efter dina ägodelar, fina människor älskar dig för din karaktär och dömer dig efter dina handlingar. Vänskap bygger på sånt som inte kan köpas: kärlek, respekt, tillit och integritet.

Tänk på det, både när du bedömer andra människor och när du själv blir bedömd.

Om du har en ny rolig sak vill många titta och ta på den, låt dina vänner göra det först och dina fiender inte alls. Den som bara vill vara din vän när du har en kul sak, kommer inte vara en riktig vän och det finns ingen anledning att föda en sådan falsk vänskap.

Försök inte heller bli vän med någon för den personens ägodelar, bli vän med någon för att den personen är underhållande, förstående eller trevlig.

När man kan ljuga

Det är helt OK att ljuga. Du kan få höra från olika hålla att ärlighet är jätteviktigt och att man aldrig någonsin får ljuga. Den som säger det har fel och menar oftast att det är fel att svika sina medmänniskor. Det är fel att svika, men att svika och sen ljuga om det gör inte att lögnen är fel, bara att sveket är fel.

Det kan vara bra att veta vad som betraktas som lögn. Det är lögn att överdriva, det är också lögn att undanhålla information om man vet att någon vill ha den. Om du lovat att inte berätta en hemlighet, så ljuger du, om du håller det löftet. Ganska höga krav alltså.

Nu vill jag så klart inte att du ska gå runt och ljuga hela dagarna, tvärtom. Ljuga ska man bara göra när man verkligen måste. Ljug inte för att göra dig speciell, ljug bara för att skydda dig själv.

En lögn jag minns var när jag hade ett jobb som jag inte trivdes med och fick frågan av en kollega om jag tänkte säga upp mig. Jag svarade nej och en vecka senare sa jag upp mig. Jag blev då kallad lögnare, men jag ångrade inte att jag ljög. Eftersom jag sökte nytt jobb, men inte fått något, ville jag inte hamna i en situation där min dåliga arbetsgivare skulle utnyttja att jag inte kunde få ett annat jobb. Om jag hade svarat det ärligare "jag vill inte svara på din fråga" så hade mina kollegor fattat att jag sökte andra arbeten, vilket jag inte ville.

Det finns sånt som man absolut inte bör ljuga om. Att ljuga för folk om en händelse som de själva varit med om, till exempel. Eller sånt som omedelbart kan kollas, till exempel "stängde du dörren?". Då framstår man bara i dålig dager om man ljuger. Att ljuga om sina meriter är heller inte bra, det kan till och med gränsa till brottsligt.

Ibland kan till och med lögnen vara förväntad. När jultomten frågar "finns det några snälla barn här?", skulle ett nej förstöra allt för tomten och hela julstämningen. Om ens kära frågar "ser jag tjock/gammal ut?", är det ofta en begäran om tröst, inte något som kräver ett objektivt svar.

Om du vill slippa ha hela det här regelverket i huvudet så rekommenderar jag att du lever ditt liv på ett som gör att du inte behöver ljuga, fast det blir nog inte ett lika spännande liv.

Märk inte ord

Om människor använder språket fel, men du fattar vad de menar, påpeka det inte. De kommer att försöka hitta ett tillfälle att ge igen och väldigt få personer kan allt om språket. Om du av omtanke vill att de ska göra rätt, berätta det någon gång då det bara är du och den andra personen närvarande och inte vid ett tillfälle när ni är osams.

Om någon uttalar eller stavar ditt namn fel kan du påpeka det direkt, det får man. Ditt namn är ditt personliga, men språket är allas.

Om någon påpekar fel i ditt språk, säg bara "bra, då vet jag". Försök att inte bli arg och ge inte igen. Den som ständigt hittar fel hos andra är aldrig populär, så personen får sitt straff i alla fall.