Ett handslag är en viktig symbolhandling. Det används första gången man träffar någon, när man blir presenterad eller presenterar sig själv. Man tar även i hand när man nått en uppgörelse för att bekräfta att förhandlingarna är avslutade och att det nu är dags att göra som man sagt. Det går ibland mode i att ta vänner i hand när man återser dem.
Att ta i hand är inte svårt, men många misslyckas ändå. Det är bra om du vet hur man gör. Man står alltid upp, undantaget bara om man absolut inte kan. Man sträcker fram sin högra hand med tummen sträckt uppåt och åt vänster. Man fattar den andres hand, som förhoppningsvis är i motsvarande position, låter huden mellan tummen och pekfingret möta den andres, tar ett fast men inte hårt tag, ser den andre i ögonen, drar upp och ner en gång. Sen släpper man.
Det är trevligare att ta i en torr hand, men inget krav.
En del tror att ett handslag blir roligare om man skakar länge, klämmer hårt, drar åt sig den andres hand eller vägrar släppa. Det blir det inte, gör inte så. Ett handslag ska visa den andre respekt, inte visa att du är en clown.
Man kan neka att ta i hand. Du kan neka den framsträckta handen efter ett bråk, om du inte vill bli sams just vi detta tillfälle.
Att neka en framsträckt hand när du blir presenterad för första gången är dock höjden av oartighet. Det kan man bara göra om den andre gjort något fruktansvärt, och det bör du säga vid det tillfället.
Om du är smutsig om handen bör du inte heller ta i hand, men då ska du be att få återkomma när du tvättat dig. Man kan även välja att använda vänster hand vid det tillfället.
